Du kanske brukade bli känslomässigt påverkad, men blir det inte längre. Eller så har det alltid varit så här, men du har börjat fundera över om det ska vara så. Det kan vara tillfällen du tänker att du borde känna mer. Att du borde vara gladare eller bry dig mer. Eller så upplever du avstängdheten som ihållande och kanske ibland undrar om du känner något alls.

Sådana upplevelser kan leda till oro eller funderingar över om något är fel på dig och om du alls fungerar som andra människor. Eller så undrar du om du någonsin kommer få känna dig glad eller ens ledsen. Du kanske önskar att du kunde gråta över saker så att du fick uppleva den lätthet som kan infinna sig efteråt.

Det finns många anledningar till att känna sig känslomässigt avstängd. Du kanske växte upp i en miljö där känslor sågs som en svaghet eller som något dåligt, eller bara inte var något man pratade om. Då kan du ha haft erfarenheter av känslomässig försummelse. Ibland är avstängdhet en respons på trauma, då det någon gång i livet blev för mycket för dig att känna.

Eller så har du bara inte lärt dig att tolka dina känslor och hur de ger sig uttryck i din kropp och det gör att du inte märker att de finns där. Det är lätt att tro att känslor ska märkas av som kraftiga och tydliga signaler på exempelvis ledsenhet, ilska eller glädje, men för en del personer är det betydligt mer subtilt.

Du kanske föreställer dig terapi som något enbart för personer som känner mycket och som en plats där känslor måste vara i omlopp hela tiden. Men jag ser varken avstängdhet eller tomhet som ett problem för den terapeutiska processen.

Tvärtom är upplevelsen av avstängdhet en känsla i sig och inte bara brist på känslor, och därmed en viktig pusselbit av information om vilka strategier ditt nervsystem har byggt upp för att hantera tillvaron. Om du kommer in med den känslan eller om vi samtalar om något och du plötsligt märker att du blir alldeles tom eller tankarna glider undan och huvudet blir alldeles blankt så är det just det vi intresserar oss för och vill undersöka tillsammans.

Är det viktigt att kunna läsa av sina känslor då? Ja. Känslorna ger oss grundläggande information om vad vi tycker om saker. Vad som får oss att må bra och vad som får oss att må dåligt, enkelt uttryckt. Om vi inte kan läsa av det är det svårt att skapa riktning i tillvaron och forma ett liv vi tycker om att leva.

Därför vill jag önska dig välkommen till terapirummet som ett första steg i att förstå ditt känsloliv och därmed börja lära känna dig själv på djupet.